Ryggskott

Vid så kallat ryggskott kan man få plötsligt ont i ryggen. I början gör ofta alla rörelser ont. Efter ett tag kan det göra mer ont vid vissa rörelser, som när man ska böja sig framåt eller vrida kroppen. Ryggskott drabbar de flesta i befolkningen någon gång under deras livstid.

Prognosen är god vid ryggskott och det viktigaste rådet till patienter är att hålla sig i rörelse då det påskyndar läkningen och är viktigt för att bli av med smärtan.

Goda råd för att bli bättre snabbare:

Bli inte sängliggande, försök att röra på dig som vanligt – det leder till att du blir bättre i ryggen snabbare

Öka aktivitetsnivån successivt – det leder till snabbare återhämtning

Receptfritt smärtstillande kan tas vid behov - det leder till att du rör dig lättare och återställer ryggen snabbare.

De allra flesta som får ryggskott behöver inte söka vård eftersom besvären brukar gå över av sig själv. Du kan börja med promenader, stavgång, cykla eller simma så snart det är möjligt. Det är inte farligt om det gör lite ont.

 

Gymnastik vid ryggskott

Ligg på mage med händerna vid axlarna. Sträck ut ländryggen och svanka samtidigt som du tittar framåt.
Kom sakta ned igen mot underlaget. Upprepa 10 ggr. 

 

Artros

Vid artros, även kallad ledsvikt, påverkas kroppens förmåga att bryta ner och bygga upp ledbrosket vilket i sin tur gör att ledernas rörelseförmåga försämras. Brosk är en typ av vävnad som gör att skelettets ben lätt kan glida mot varandra och som ger stadga och fördelar belastningen jämt i leden. Artros utvecklas långsamt men kan till slut leda till att brosket i leden helt nöts bort och att benändarna skaver direkt mot varandra. 

Artros och träning

Träning, fysisk aktivitet och vid behov viktnedgång, minskar smärta och motverka artros. Motionsträning är nyckelordet för att minska artrosbesvär. Träning minskar risken att drabbas av sjukdomen. Träning dämpar dessutom smärta hos dem som redan är drabbade.

Fysisk aktivitet, motion och viktminskning är ett viktigt komplement till läkemedel. Det kommer att göra ont när t ex ett otränat ben med tidigare smärtsamt knä sätts i träning. Detta är inte farligt och brukar ge med sig efter en tids träning. Förbättring märker Du genom att Du kan göra fler repetitioner och tyngre övningar innan smärtan kommer.

Träning stärker muskulatur och bidrar till att öka stödet och stabiliteten runt lederna, vilket hjälper till att minska belastningen på själva leden och det trasiga brosket.

 

Multimodal Rehabilitering (MMR)

MMR är för patienter med långvarig smärta i åldrarna 16-67 år. Långvarig smärta är smärta som varat i mer än 3 månader. MMR syftar till genomförande av gemensam rehabiliterings insatser för Dig som patient, för återgång i arbete.

MMR är ett teamarbete tillsammans Dig som patient, med syfte att identifiera vad som leder till begränsningar och hinder i Ditt dagliga liv. Identifieringen sker genom kartläggning av olika delar i Ditt liv som påverkas av Din smärta, för att Du ska kunna göra de förändringar som behövs för att Ditt dagliga liv ska fungera bättre.

Med i teamet är läkare, sjukgymnast, arbetsterapeut, psykolog och kognitiv beteendeterapeut och Du som patient.

Initiativ till MMR tas av den eller de Du träffat på Hälsocentralen på grund av smärtproblematiken; sjuksköterskan, läkaren eller kanske sjukgymnasten.

Du kan själv även fråga efter MMR om Du tror att det skulle vara till Din hjälp att samtidigt få träffa fler olika yrkeskategorier med sina olika specialistkompetenser.

Behandlingen i MMR teamet har alltid som mål att hjälpa Dig att komma till rätta med Dina besvär och att Du ska kunna åter gå till arbete på hel eller deltid. Arbete i MMR team innebär att Du och teamet sätter upp delmål och mål och att man utför planerade och synkroniserad åtgärder. Behandlingen kan ges i perioder och/eller den intensitet som krävs.

Vid frågor eller funderingar gällande Multimodal Rehabilitering kontakta Din vårdgivare på Hälsocentralen.